Om vårt hus

Huset vi bor i är ett timmerhust byggt på 1860-talet i Hirvlax by. Vi har plockat ner det, flyttat det 50 kilometer och byggt upp det igen. Yttermåtten är 7x20 meter, taket består av gammalt lertegel och fasaden är målad med faluljusröd slamfärg. Grunden består av två lager gammal kilsten.

Vi har i huvudsak försökt bygga med återanvänt material. Dels från husets egna delar men vi har också satt mycket tid på att söka kompletterande gammalt byggmaterial från andra gamla hus.

Material till paneler och snickerier har vi dels låtit hyvlas av virke från egen skog. Vi har också köpt en hel del torkat och tätvuxet virke från en lokal såg.

Nedre våningens alla fönster är gamla, övre våningens fönster är nytillverkade men med gammalt glas.

Huset värms upp med bergsvärme/vattenburen golvvärme samt två eldstäder.

Övriga materialval är sådana som andas, så som cellulosafiber, lindrev och kutterspån till isolering, papper och porösa träfiberskivor, linoljefärg, linoljekitt och limfärg vid målning.

Nedplockningen av huset påbörjades 2003 under helger tillsammans med familjen.

Upplockningen av huset började 2007 och inflyttningen skedde 2010.

Planlösning bottenplan: Består av fyra timrade rum. Det lilla badrummet längst ner till höger samt intilliggande rum är spirade. Köket fick sin plats i det största rummet, det minsta rummet i mitten är vardagsrum. Rummen till höger fungerar som arbetsrum/hobbyrum/bibliotek/musikrum, rum för sådant som helt enkelt har stor prioritet i vår familj.

Huset har inte haft någon kvist utan två ingångar framtill eftersom det ursprungligen har bott två familjer i huset. Vi har byggt en kvist/glasveranda framtill.

 

Planlösning vindsvåning: Barnens sovrum är till vänster, där det större rummet är öppet till nock och ett litet loft finns vid gavelfönstret. I mitten finns allrum och vårt sovrum med klädkammare som ansluter till badrums- och tvättavdelningen. Delen längst till höger är kalla förrådsutrymmen.


. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Här nedan är ett utdrag ur boken "Hirvlax By, Dess gårdar och husfolk1800-1990" Utgivare: Hirvlax byaforskare. Det handlar om en av de kvinnor som bott i vårt hus och också var med om att bygga det.

"Erik Isakssons hustru Kajsa Eriksdotter Ohls från Munsala kyrkby (f.1833), "Simos-Mamm", var inte bara duktig på att timra hus, hon var en märklig kvinna på många sätt. Nelly Fågelbärj skriver bl.a. Katarina Eklund (f. 1884) brukade ofta berätta om henne med stor beundran. Hon var mångkunnig, förfärdigade bläckkärl, gjorde skomakeriarbete, men främst snickrade hon, bl.a. vackert utsirade härvlar med pasmräknare åt sina döttrar. Namnkunnig blev hon för den träplog hon snickrade till lantbruksutställningen i Vasa 1898. Plogen fick allt beröm och skulle utan vidare ha fått första pris. Felet var bara ett: den var gjord av en kvinna!

Hon var också den som anlitades att tvätta ut lik och lägga dem i kistan som hon själv snickrat.

Men hon var inte bara skicklig i sina händer. Hon hade också fantasi och berättartalang. Medan hon satt om kvällarna vid brasan med huggkubben framför sig och yxade till olika tarvting fanns alltid en ivrigt lyssnande skara omkring henne. Somt hade hon läst i böcker som hon skaffat sig på auktion i Nykarleby, men mycket hittade hon på själv.

Hon hade fler strängar på sin båge, var kunnig i läkenkonsten och anlitades för olika krämpor. Sin visdom tog hon ur en gammal läkarbok. Mot ont i halsen hade hon ett osvikligt botemedel som hon kallade "tungspenaleetton", en salva hon petade in bakom tungspenen."

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Bilder från vårt hus från år 2010 framåt, med andra ord finns det bilder från samma rum men med olika möbleringar.