Snön!

Så kom den då den första snön. Jag har varit glad åt varje dag utan men visst är det minsann vackert då världen ljusnade!

Dags att ta in tvätten.

Jag får väl glömma tanken på att klippa gräsmattan en sista gång.

Byggtakten utomhus stannar ytterligare.

Cyklandet går trögare.

Men det kommer lite mera tid för reflektion och stunder vid eld.

Och snölek förstås!

Kom vi flyger!

För drygt ett halvt år sedan fick jag vara med om att fixa scenografi och rekvisita till barndramaserien "Kom vi flyger" som är skriven och regisserad av Annika Åman för Malakta. I höst har serien börjat visas i tv och handlar om femårige Hannes och hans mamma som sitter i fängelse. 

Serien är i sex delar och vi får följa med då Hannes hälsar på sin mamma i fängelset och uppleva deras fantasilekar som utspelar sig både inomhus och utomhus. Här filmas en campingscen.

Vi fick möjlighet att filma i Vasa fängelse och plocka in lite rekvisita i familjerummet.

Till scenen där Hannes och hans mamma lekte sjukhus byggde jag en sjukhusvrå.

Jag hade ganska lite tid till att hitta kläder åt alla skådespelare så det var lättare att sy en sjukhusrock i barnstorlek än att hinna hitta en. 

För att göra Hannes barnrum fick jag ett ljust rum till förfogande och plockade bilen full med sådant jag hade hemma passande för ett barnrum.

Och så här började det se ut.

Ett nytt avsnitt kommer i kväll och hela serien kan man titta på här.

Alfa Antikvariat

Under min Stockholmsvistelse besökte vi Alfa Antikvariat på Olof Palmes gata. Ägaren Staffan Bengtsson berättade att stället troligtvis är världens största antikvariat med 140 meter lång gångyta.

Böcker från golv till tak från rum till rum som aldrig tycks ta slut.

Man kan lätt få en hel dag att gå på det här stället om man tycker om papper, böcker och tidningar.

Böckena är tydligt sorterade, i ett rum hittar man konstböcker och på bilden ser ni barnboksrummet. Ett intressant ställe väl värt ett besök!

Antik & Kuriosamässan 2015

Jag fick i förra veckan möjligheten att åka till Antik & Kuriosamässan i Stockholm. Börje som vi brukar köpa gamla grejer av ställde ut och jag hjälpte till med försäljningen. Vackra montrar och saker fanns det mycket av.

Träföremål som föll mig i smaken.

Bonaden och trästövlarna tyckte jag var tjusiga.

När den här kvinnan, Kristina Montal vandrade förbi den gamla affisch vi hade till salu visade det sig att hon kände modellen på bilden. Hon hade jobbat som modell tillsammans med henne och fotografen Frank Horvat under 60- och 70-talet i Paris. Att prata med människor och träffa på nya kontakter under mässan är förstås halva nöjet.

Det blev några inköp under resan också, ramar och ett stort fat i mässing.

En regissörsstol som saknar sits och ryggparti men som jag planerar att fixa till av läder. Ett tjockt hemvävt ylletyg kom också med mig hem.

Förvaringslådor av alla de sorter har alltid intresserat mig och trots att vi redan har tillräckligt kunde jag inte motstå dessa. Kastlådorna blir i alla fall till salu i butiken.

Den här ställningen för tandläkarborrar behövde jag absolut. Och en tandläkarspegel, troligtvis är de från 20-talet.

Så blev det också inhandlat två tuppar och en tiocentimetersuggla till samlingen.

Lisas kök

De stora byggprojekten har inte riktigt hunnits med i sommar men mindre byggprojekt har jag alltid på gång. Ett sådant är Lisas leksakskök som jag började på med i sommar och som nu har fått de sista detaljerna på plats.

Det som gör det svårt för mig att slänga saker är att jag alltid har idéer för hur jag kunde använda allt och just vid sådana här byggen är jag glad över att vi sparat en hel del brädstumpar som de flesta skulle ha eldat upp för länge sen. Vad är bättre än att återanvända gammalt trävirke och genast ha det till hands så man kan börja bygga på en gång då man får en idé.

Det enda jag köpte var den lilla dekorlisten runt bänkskivan.

Färdiglimmat, spikat och slipat, dags för målning.

Lisa fick också prova.

Jag testade först en ny kulör från Ottossons, Antikgrön, den var väldigt fin men sen valde jag ändå Mörkgrå som slutstrykningsfärg eftersom våra andra köksskåp också har den färgen.

Lisa har nu kockat ett tag i köket och trivs bra.

Spisplattorna är utklippta i gummi, det köpte jag säkert för tio år sedan då jag fick för mig att jag skulle tillverka egna skor. Matic-märket köpte jag av en bilhandlare, det stod "automatic" och jag sågade bort "auto" för att det skulle passa bättre in på ett kök.

Diskhon är en gammal rostfri potta och kranen en gammal mässingskran.

De små tillbehören är roliga att fixa. Jag virkade en grytlapp och sydde en minihandduk av en gammal söndrig linnehandduk, passligt nog hade den bokstaven L broderad på sig.

Det kokas och bjuds en hel del. Här skalas en mandarin som egentligen är en träkula. Jag har plockat ihop så mycket naturliga material som möjligt att leka med. Det mesta består av glas, metall och trä.

För ett tag sedan köpte jag detta lilla bord som hade stått på ett jordgolv så benen hade ruttnat, det passade med andra ord bra till ett leksaksmatbord då jag ändå hade hamnat att kapa benen. Målade det rött och byggde en låda som saknades så nu är köket rätt så komplett, nu är det bara att snickra lite mat och andra attiraljer när andan faller på. Att skapa förutsättning för lek är den roliga leken för min del. När resten av huset är obyggt och rätt så ohanterligt så är sådana här småprojekt roliga att göra mellan varven så får jag känna att något blir klart och något är det ordning på.

Kreativiteten

Jajja, visst är det härligt med kreativa människor men när man är sju sådana i samma hus kan det ibland kännas att allt går för långt.

Överallt är det någon som håller på med något och alla är så inne i sina projekt så det finns inte en tanke på att städa efter sig.

Huset översvämmas av alla möjliga sorts skapelser, byggnationer och konstverk. Egentligen borde jag dokumentera dem och sedan kasta, för i sig är de rätt fina men när alla ligger i en enda rörig hög blir man bara trött och irriterad på allt.

Det skapas både inomhus och utomhus och resterna av äventyren syns lite här och där.

Vi försöker förstås städa mellan varven men oftast glider allt oss ur händerna. Notera barnet bakom svarta stolpen.

Inga kommentarer.

Resterna av en en gång avancerad robothand med flera funktioner.

Fick nog för någon sag sedan och tog tag i saken, nu har vi sorterat 10 bordslådor fulla av skräp och skatter och gått igenom kilovis med papper, häften och böcker. Mycket har vi slängt och en del användbart ger vi bort. Det är helt galet onödigt att omge sig med saker som man inte använder. Däremot ser jag det som användning om det är föremål jag enbart njuter av för att de är vackra men det som ligger i lådor och skåp behöver man sällan lika mycket som man tror.

Att leva i den här oordningen som vi allihopa orsakar tillsammans, det kan gå rätt så bra en lång tid, men ibland kan jag explodera av allt. När jag blir arg händer det sig att jag kastar saker i ren ilska. Ja, jag vet, jag borde lära mig att hantera mina aggressioner och vi borde städa regelbundet varje fredag men det är inte så lätt att lyckas med allt men vi jobbar vidare på saken. Det är inte heller så smart att kasta saker i ilska, speciellt inte om det är något man tycker om eller som på bilden, när det är ett glas man kastar i en stekpanna. Det blir så ruskigt mycket att städa upp efter sig med glassplitter och fett som stänkt runt överallt. Fast bilden blev ju inte så dum, så något fick jag ut av det i alla fall.

Byggrapport

Det var meningen att vi skulle ta oss an ett par ytterdörrar i riktigt dåligt skick men så hittade vi ett gammalt par i mycket bättre skick som jag nu har skrapat, slipat och skall måla. Salmiakdekorationen på de förra är verkligen fin men arbetet skulle bli så många gånger mer med dem.

De här dörrarna hade en flagnande ytfärg som var en rent nöje att skrapa bort och de undre färglagren sitter bra så det blir ett färglager på, troligtvis Ottossons Ardbeg Greeen.

Några spännande byggnyheter har vi egentligen inte att komma med, vi håller på med det vanliga som vi nu har gjort i över tio år, skär glas, kittar fönster och målar. Antalet som är kvar minskar i alla fall. Imponerande ändå tycker jag det är varje gång man skär bort en liten glasremsa och det faktiskt fungerar. Fast man har gjort hundratals snitt är varje nytt lite spännande för man vill inte slösa med gammalt glas.

Väggarna och taket i Algots rum på vinden är klara så nästa moment blir golv, smygar och lister.

I allrummet är det fönsterverkstad och takpanelsmålning på gång.

På utsidan började Christian spika ihop ett litet skjul eftersom vår gård är överfull av "saker som kan vara bra att ha när vi bygger" och vi behöver en vinterförvaring för allt. Jag ser verkligen fram emot en tid och hoppas den kommer också när vi kan börja planera och plantera trädgård istället för att flytta på brädhögar och plocka glasbitar av gårdsplanen från alla söndriga glasrutor som både vi och barnen "lekt" med.