Av mina tre systrar bor mellansystern med sin familj 420 km från oss, det är inte ofta vi träffas men alltid väldigt roligt då det blir av. Förra helgen åkte vi dit när deras son och mitt fadderbarn konfirmerades.
I Kristinestad pausade vi och gjorde några loppisfynd.
Vi träffade också våra vänner som var på väg åt samma håll, vi matpausade ihop.
Min syster och hennes man är lantbrukare och har en dikobesättning med över 150 djur.
Barnen var alldeles förtjusta i att mata dem och hos mig väcker de alltid härliga barndomsminnen.
Så här fint fick vi bo! De har byggt en bostad i anslutning till ladugården.
Där finns också en konditionshörna och lyxig badavdelning.
Bättre grannar vid semesterboendet än tjurar kan man inte ha!
Familjens alla kossor, kalvar och tjurar finns uppsatta med namn på kylskåpet. Morgongröten kokas av dottern som själv maler rågflingorna för hand.
Konfirmationskaffet dracks ur dessa fina koppar.
Och här är konfirmanden!
Vi passade också på att titta på sådant som inte finns nära oss. Kullar, backar och berg till exempel är en sevärdhet, hos oss är allt platt. Här tittar vi ner i kalkbrottet i Pargas.
Om jag minns rätt är det ca en halv kilometer brett och två kilometer långt. Grävmaskinen ser ut som en liten pytteleksak.
Vi besökte också Åbo slott.
Barnen hade sparat pengar för att köpa lego i stan och när alla äntligen hittat vad de ville ha var tanken att vi skulle åka till en nöjes- och djurpark. Förstås körde vi fel och kom fram så sent så vi ansåg att det inte var lönt att betala in sig för två timmar utan åkte tillbaka till gården där vi hade mycket nöje ändå, att köra blåa "Hoppan" tyckte alla var roligt.
Att mocka hö på kärran med katten Emil var ett nöje som storligen gladde vår minsting.
De bor så vackert.
Prat och umgänge gör ju att man glömmer att fotografera allt fint. Till exempel de fönster min syster glasat, kittat och målat i sommar till skärgårdshuset från 1800-talet som de nu återställer i ursprungligt skick.
Kvällen innan vi åkte umgicks vi en stund med kossorna i hagen.
