Herrgårdsvinden

Herrgård och julfest

I fredags besökte jag Juthbacka Herrgård i Nykarleby där det hade ställts till med bloggjulfest.

Herrgårdsmiljö är verkligen stämningsbidragande.

Festen hade bordsplacering och alla fick en fråga att ställa till personen mittemot som i mitt fall var Pernilla längst till vänster på bilden. Jag skulle berätta om mitt pinsammaste minne. Sådant man ofta har förträngt men jag kom på en händelse som faktiskt utspelade sig i samma byggnad som vi befann oss i för kvällen.

Den gången var jag på en inspirationshelg för företagare och vi skulle presentera oss. Kvinnan före mig avslutade med orden "och så är jag en dålig fru men en väldigt bra mamma". Då kom jag helt av mig i det jag hade tänkt säga och tänkte bara på det hon hade sagt och inledde min presentation eftertänksamt med orden "jag är en bra fru men en värdelös mamma" för det var just så jag kände mig då och jag önskade så att jag kunde ha sagt att också jag var en väldigt bra mamma. Jag blev så känslofylld att jag fick tårar i ögonen, rodnade enormt och resten av presentationen kan ni säkert gissa att inte blev så lysande. Men det skadar sällan att bjuda på känslor, det fick vi också på ett fint sätt ta del av under kvällens tal som hölls av Malenami.

Som vanligt fäste jag mig vid detaljer.

De här taklisterna ser normalstora ut på bild men i verkligheten är de enormt breda och vackra, jag ser fram emot den dag vi själva har monterat taklister hemma hos oss. Det räcker säkert minst fem år ännu innan vi har kommit så långt.

Klänningen jag hade på mig har sytts av Gunda Sund som vi köpte butikshuset i Purmo av. Hon sydde den åt sig själv på femtiotalet och jag fick den av henne i samband med husköpet.

Anna hade också en gammal fin vit klänning, det var hennes tredje brudklänningsreserv. I nästa inlägg skall jag också visa några bilder från när vi smet upp på herrgårdsvinden.

Återanvända gamla kläder

Hur vi ser på det här med barnuppfostran har jag länge tänkt skriva om men det finns så mycket jag kunde säga om det så jag kommer aldrig till skott. Däremot finns det tre praktiska saker som jag önskar att våra barn får med sig hemifrån, en grundkunskap i hur man lagar sin mat, bygger sitt hus och syr sina kläder. 

Kläder i vår familj har rätt så stor åtgång, det vill säga det kommer hål och fläckar på dem nästan jämt. Istället för att slänga dem samlar jag dem i vår gamla butiksinrednings stora fack. 

Jag sorterar också ylle och läder separat för sig i gamla kappsäckar.

Här har vi gjort en elefant och en tvättbjörn. De gamla kläderna är ett väldigt bra råmaterial för att göra något nytt, kemikalier är borttvättade och barnkläder har ofta fina mönster och färger. Man behöver inte köpa nytt tyg och saknar man något kan man alltid kolla på loppis, där finns ju tyg i form av kläder i mängder. 

Jag tycker vi behöver tänka över vår klädkonsumtion. I Finland ger vi upphov till över 90 000 ton textilavfall per år och konsumerar ungefär 14–17 kg textilier per person, ofta producerat under dåliga förhållanden. Läs mer om detta t.ex. i Annas blogg och ladda ner Marthaförbundets snygga och inspirerande broschyr Garderoben.

Barnen tycker också att det är roligt att kunna använda sina favoritkläder till något nytt.

De har också sytt kläder åt djuren.

I den här boken av Fumie Kamijo och Rosie Short har vi hittat inspiration. I en påse samlar vi alla små bitar som lämnar över när man klippt ut sina figurer, då får man automatiskt stoppning till det man syr. Ett mjukare och bra material att stoppa upp det man syr med är t.ex. fårull.

Barnen brukar också sy helt egna modeller och de blir oftast mest personliga och roliga. Den här tycker jag är en riktig snygging med sina coola strumpbyxor. 

Orange och brunt

Har man mycket på gång behöver man koppla av och bort mellan varven och det gör jag bland annat genom att möblera om, sätta upp saker på väggarna, sortera och ordna saker. Här är några bilder på de senaste små projekten.

Jag har hängt upp fyra gamla små skåp på väggen. Det är alltid effektfullt att samla flera liknande saker i grupp.

Jag tapetserade den här korta väggstumpen med en gammal vacker matt papperstapet med rönnbärsmotiv. Jag hade bara en gammal rulle och har försökt spana om jag skulle hitta samma tapet nytillverkad eller som gammal. Vet någon om vad det är för tapet eller till och med äger någon rulle, hör gärna av er i så fall, vi kunde tänka oss att tapetsera resten av rummet också.

Det önskades också en närbild på tapeten, här är en!

Skafferiet och köksbänken har jag målat med Ottossons Guldockra, ett färgvarv skymtar på bilden, nu har jag målat andra varvet men det var så gråmulet för fotografering så jag får återkomma till en bild av helheten en annan gång. Fotpallen eller sittpuffen i läder är ett nytillskott som var jag väldigt glad över att hitta för fyra euro på loppis.

Jag har sorterat tyger, knappar, band och annat småplock. Här i bruna toner.

Här i lite färggladare högar. Vi har också kommit igång och sytt och lappat en hel del i samband med att jag sorterade mina tyg- och klädberg, det skall jag återkomma till i ett annat inlägg, bland annat hur man kan återanvända söndriga kläder.

Gamla fotografier

Jag har många gamla fotografier av för mig helt okända människor som jag tycker om att titta på och fantisera ihop berättelser till, fundera över vem de är, hurudana relationer de har till varandra, titta på deras kläder och framför allt notera obetydliga detaljer i bilderna.

Typen överst med solglasögon lägger man märke till direkt. Men vem är han som ser in i kameran längst ner till vänster och var har fotografen klättrat upp? Dialogen vid tebjudningen skulle ha varit intressant att lyssna till och är det kanske en pjäs som just har utspelat sig i nedersta bilden? Bilder fyllda med information och berättelser!

Jag minns inte varifrån jag har fått alla bilder, det borde jag förstås ha dokumenterat. En del har jag köpt på loppis, en del har kommit in till vår butik, en del kommer från Sverige.

Porträtt, familjebilder och skolfoton tycker jag också väldigt mycket om. Trots den klassiskt stela uppställningen så skiner ändå de personligt mänskliga dragen igenom.

Släktdrag är kul att utläsa av familjeporträtt, ofta ser man samhörigheten tydligt.

Jag har många gånger tänkt att vi skall ställa till en familjefotografering vid vårt hus i 1860-tals stil, det årtal då vårt hus byggdes, men det har ännu inte blivit av. För att få det att kännas äkta krävs en del engagemang och rekvisita. Vi gjorde en snabb övning på fem minuter inför superfarfars 90-års kalas, satte upp kameran och sa –vi skall fotografera ett 1800-tals porträtt, se allvarliga ut! Och allvarligheten lyckades i alla fall...

Ylleplagg

Ylleplagg, jag älskar ylleplagg, året om, fast vintertid känns de förstås extra användbara och nu när snön är här så plockar jag fram alla sorter, sockor, byxor, tröjor, klänningar, vantar och mössor. Äkta ull skall det vara. Tröjan har jag haft i minst tio år, loppisinköpt så som vantarna och mössan.

Den här tröjan köpte jag i somras, gissar att den är från 80-talet, passformen kring armarna är inte den bästa men jag tycker mönstret är underbart.

Jag fick en låda med yllekläder av vänliga människor som städade en vind, bland annat två par lårhöga strumpor.

De är supervarma och sköna.

Hej mitt vinterland!

Ingen är den andres lik

Oj så dagarna bara försvinner, jag har massor med planerade blogginlägg men jag har aldrig kommit så långt att jag gjort dem. De få ljusa timmarna som ofta ändå är rätt grådaskiga inspirerar inte till fotograferande och jag tycker det är roligast att basera mina inlägg på foton. Och så har hösten varit extra full med jobb både i butiken och andra projekt, bland annat har jag layoutat boken "Ingen är den andres lik" som just har kommit ut! 

I boken reflekterar Maria Österåker kring begravningar och har gett tio kreatörer i uppdrag att medverka med nya alternativ till de begravningsformer som mer eller mindre sett lika ut i långa tider. Patricia Rodas har fotograferat de vackra bilderna.

Så här står det på baksidetexten: 

"Det här är en liten bok. En liten bok om något väldigt stort. Den handlar om vad som händer när vi dör. Den handlar dock inte om livet efter döden. Nej, den handlar om begravningar.

Men det här är också en stor bok eftersom den handlar om hur vi själva vill ha det. Den handlar om hur vi gör vår begravning till vår egen. Boken är även stor eftersom den handlar om kärlek. Kärleken och viljan att göra det lättare för de som lämnar kvar. Vår önskan att underlätta för de som skall ställa till med begravning. En bok för de som skall begrava oss.

Det här är en bok om döden för alla som ännu lever."

Boken kan bland annat köpas i vår webshop.

Baccy Packs

Driftiga Fredrik Petrusson i Umeå som tidigare har gett ut Bakugnsboken, medverkat i svenska TV4-programmet Uppfinnarna och hälsat på oss i Purmo har ett nytt projekt på gång, Baccy Packs, en miljövänligt producerad ryggsäck i hög kvalité.

Sådana här fina ryggsäckar som kan gå i arv från generation till generation känns mycket vettigare att köpa än flera billiga som fort går sönder och ofta har en dålig produktionsprocess.

För att kunna starta produktionen i större skala har Fredrik tagit hjälp av Kickstarter. Köp en egen snygg Baccy och var med och stöd projektet, klicka här!

Bloggträff

I går var det bloggträff i Jakobstad på After Eight, initiativet kom från Facebookgruppen Finlandssvenska bloggare, samtidigt ordnades träffar i Vasa, Åbo och Helsingfors. Det var många nya ansikten och bloggar att bekanta sig med. Titta in på facebookgruppen och bli medlem för att se bilder och hitta nya bloggar att läsa!

Gårdagens deltagare från höger: 

Ellen • Sofia • Janina • Sandra • Carolina • Monia • Elin • Minna • Kristine • Carro • Cindy • Felicia • Sandra • Anna • Josefina • Rosanna • Annika • Aja • Elin (fattas på bilden).

När jag skulle iväg till bloggtäffen startade inte bilen och jag hamnade att söka reda på startkablar för att få igång den, man får oftast många extra upplevelser på köpet när man kör en gammal bil. När jag skulle ta mig hem igen fick jag starthjälp av Anna. Vi har alltid lite extra kläder i bilen för man vet aldrig vad som kan hända och hur länge en bilresa kan räcka. För någon vecka sen när jag körde började det sticka i mitt ben och plötsligt såg jag rök pysa ut, jag bromsade och körde in till sidan och insåg att sätesvärmaren hade bränt hål på tyget...

Täta fönster

Med gamla fönster och dörrar i huset har vi en naturlig ventilation men under vintern kan det börja dra lite kallt om man inte tätar dem bra. Det finns många sätt att fästa och täta gamla innerfönster på, vi har använt oss av lite olika sätt. Till exempel yllegarn, tidigare har vi bara snurrat ihop garnet men jag fick tips om att virka garnet istället och det blev väldigt bra. Beroende på hur tjocka springor man vill täta kan man virka med en eller två trådar. I vår butik har vi några härvor av gammalt tjockt yllegarn som ännu luktar får, det är det samma som jag har använt.

I det längsta undviker vi allt vad plast heter i huset men eftersom vi hittade massor med funktionsduglig silikonlist på ett parti gamla fönster har vi återanvänt dem på vissa fönster. Här är vindsfönster som har glasats och kittas på väg för montering. 

Det börjar bli kallt med enkla glasrutor! Jag har bara lyckats göra fem fönsterbågar i sommar så det återstår en hel del men vi siktar på att få allrummet på vindsvåningen varm så fort som möjligt så vi får ett rum att måla i. Det blir bättre än att hålla till i köket där jag målar för tillfället...

Kvällstid pysslar jag också på med att slut-täta en del fönster med fönsterpapper, det är ett förklistrat matt papper på rulle som man fuktar i vatten och klistrar över springor. 

Det är en hel del arbete med gamla fönster men jag skulle aldrig byta till nya, jag njuter ju av utsikten varje dag!

Passa ihop

Jag odlar ideér här och där, i luften, på burk och i glasflaska. Så tycker jag det är oerhört roligt att pussla ihop lock i annat material än föremålet som locket täcker.

Till exempel passade den här kopparkrukan som kork till den gamla glasflaskan.

Att bygga ihop föremål som inte från början hört ihop är en kul lek liksom att fylla hål med föremål som passar perfekt ihop. Se nu på träägget och käpphandtaget i oljeflaskan, perfekt passform.

Nytt bohag

De senaste dagarna har jag plockat ur en fullproppad bil med saker från ett 60-tals hem.

Det är mycket att sortera och butikens förvaringsytor är inte så stora så det är inte så lätt att få plats med allt, men fort hittar också många saker ett nytt hem.

Jag brukar dela upp sakerna och fotografera till vår FB-sida och Instagram. Det här är ett väldigt smidigt sätt att presentera lite fler saker på en gång än att fotografera allt skilt för sig och sätta in i webshopen vilket är oerhört tidskrävande. Det här är också att måla fram en viss sorts känsla.

In i alla kappsäckar och lådor brukar vi sätta småsakerna och de blir sällan fotograferade varken för webshopen eller på en större bild där de ändå inte syns. Nu har vi till exempel en hel del plåtprodukter och många gamla glasburkar i butiken. Vi har öppet året om, tisdagar kl. 14-19 och lördagar 10-14, välkommen att titta in!

Skåp och bilsäten

Idag hälsade jag på Husmor Anna som bor i ett underbart hemtrevligt hus och satsar på en ekologisk livsstil, tyvärr glömde jag kameran hemma men kika in på hennes blogg för inspiration. Hon tipsade mig om ett hus som skall säljas och uthus som skall tömmas så jag köpte en hel del saker på hemvägen. Det blev grejer till butiken som ännu är i bilen men sakerna på bilden följde med hem till oss. Vackra fönster att bygga skåpdörrar av, skåp till Lisas hörna, korgen med sin blåa färg passar i vår hall och stolen var gratis.

Till pojkarnas rum köpte jag de här gamla bilsätena. Speglar, penslar och skyltar tycks jag aldrig få nog av. Hyllan, som skall få ny färg, tänker jag också att kommer att passa fint i ett barnrum.