GOD JUL!

I mina lådor finns många gamla julkort som jag hade tänkt sammanställa och trycka till kort men det hann jag inte med i år men här får ni i alla fall se dem på skärmen.

Vi tryckte julkort med potatistryck istället, mycket enkelt och trycket blir skarpt och bra.

Det gråa pappret har funnits mellan ett gammalt trägolv och en hårdkartongskiva, återvunnen lumppapp.

December har bjudit på mycket gott, jag trivs med mörkret. Att få dra sig lite tillbaka. Att tänka och läsa. Här är en bild från en av mina vänners charmiga hem, en plats som har gett mig många fina upplevelser.

Det närmar sig jul! I år är första året vi har lyckats klä julgranen innan julafton men vi har inte bakat och vi har inte städat nämnvärt, men huset är nu pyntat av fem barns julpyssel. Väggarna är tapetserade och det hänger något i nästan varje lampa.

Och så en sådan här bild. En katt! Den bor hos oss, och jag som är allergisk, jag skall berätta mera sen om den.

Men nu: Fridfull och fröjdefull jul till er alla från oss alla!

Guldockra

Vi har målat skafferiväggarna med Ottossons Guldockra linoljefärg.

Det blev lite mer ombonat än tidigare.

Allt på bänken är loppisinköp, underst har vi ett täcke klätt i grovt hemvävt linne, på det ett gammalt skinn och två kuddar, korsstygnskudden köpte jag nyligen för 50 cent.

Ett annat hörn i huset som går i samma färgtoner har vi i hallen. Lampfoten som är hemsvarvad är ett nytillskott som jag köpte från Drängstugan i Purmo för en euro.

På lördag är det förresten Jul i vår by, då håller Drängstugan öppet samt vår butik, Glenn Sundstedt och så blir det Lucia och annat program vid Åliden kl. 13–15.

Herrgårdsvinden

Herrgård och julfest

I fredags besökte jag Juthbacka Herrgård i Nykarleby där det hade ställts till med bloggjulfest.

Herrgårdsmiljö är verkligen stämningsbidragande.

Festen hade bordsplacering och alla fick en fråga att ställa till personen mittemot som i mitt fall var Pernilla längst till vänster på bilden. Jag skulle berätta om mitt pinsammaste minne. Sådant man ofta har förträngt men jag kom på en händelse som faktiskt utspelade sig i samma byggnad som vi befann oss i för kvällen.

Den gången var jag på en inspirationshelg för företagare och vi skulle presentera oss. Kvinnan före mig avslutade med orden "och så är jag en dålig fru men en väldigt bra mamma". Då kom jag helt av mig i det jag hade tänkt säga och tänkte bara på det hon hade sagt och inledde min presentation eftertänksamt med orden "jag är en bra fru men en värdelös mamma" för det var just så jag kände mig då och jag önskade så att jag kunde ha sagt att också jag var en väldigt bra mamma. Jag blev så känslofylld att jag fick tårar i ögonen, rodnade enormt och resten av presentationen kan ni säkert gissa att inte blev så lysande. Men det skadar sällan att bjuda på känslor, det fick vi också på ett fint sätt ta del av under kvällens tal som hölls av Malenami.

Som vanligt fäste jag mig vid detaljer.

De här taklisterna ser normalstora ut på bild men i verkligheten är de enormt breda och vackra, jag ser fram emot den dag vi själva har monterat taklister hemma hos oss. Det räcker säkert minst fem år ännu innan vi har kommit så långt.

Klänningen jag hade på mig har sytts av Gunda Sund som vi köpte butikshuset i Purmo av. Hon sydde den åt sig själv på femtiotalet och jag fick den av henne i samband med husköpet.

Anna hade också en gammal fin vit klänning, det var hennes tredje brudklänningsreserv. I nästa inlägg skall jag också visa några bilder från när vi smet upp på herrgårdsvinden.

Återanvända gamla kläder

Hur vi ser på det här med barnuppfostran har jag länge tänkt skriva om men det finns så mycket jag kunde säga om det så jag kommer aldrig till skott. Däremot finns det tre praktiska saker som jag önskar att våra barn får med sig hemifrån, en grundkunskap i hur man lagar sin mat, bygger sitt hus och syr sina kläder. 

Kläder i vår familj har rätt så stor åtgång, det vill säga det kommer hål och fläckar på dem nästan jämt. Istället för att slänga dem samlar jag dem i vår gamla butiksinrednings stora fack. 

Jag sorterar också ylle och läder separat för sig i gamla kappsäckar.

Här har vi gjort en elefant och en tvättbjörn. De gamla kläderna är ett väldigt bra råmaterial för att göra något nytt, kemikalier är borttvättade och barnkläder har ofta fina mönster och färger. Man behöver inte köpa nytt tyg och saknar man något kan man alltid kolla på loppis, där finns ju tyg i form av kläder i mängder. 

Jag tycker vi behöver tänka över vår klädkonsumtion. I Finland ger vi upphov till över 90 000 ton textilavfall per år och konsumerar ungefär 14–17 kg textilier per person, ofta producerat under dåliga förhållanden. Läs mer om detta t.ex. i Annas blogg och ladda ner Marthaförbundets snygga och inspirerande broschyr Garderoben.

Barnen tycker också att det är roligt att kunna använda sina favoritkläder till något nytt.

De har också sytt kläder åt djuren.

I den här boken av Fumie Kamijo och Rosie Short har vi hittat inspiration. I en påse samlar vi alla små bitar som lämnar över när man klippt ut sina figurer, då får man automatiskt stoppning till det man syr. Ett mjukare och bra material att stoppa upp det man syr med är t.ex. fårull.

Barnen brukar också sy helt egna modeller och de blir oftast mest personliga och roliga. Den här tycker jag är en riktig snygging med sina coola strumpbyxor. 

Orange och brunt

Har man mycket på gång behöver man koppla av och bort mellan varven och det gör jag bland annat genom att möblera om, sätta upp saker på väggarna, sortera och ordna saker. Här är några bilder på de senaste små projekten.

Jag har hängt upp fyra gamla små skåp på väggen. Det är alltid effektfullt att samla flera liknande saker i grupp.

Jag tapetserade den här korta väggstumpen med en gammal vacker matt papperstapet med rönnbärsmotiv. Jag hade bara en gammal rulle och har försökt spana om jag skulle hitta samma tapet nytillverkad eller som gammal. Vet någon om vad det är för tapet eller till och med äger någon rulle, hör gärna av er i så fall, vi kunde tänka oss att tapetsera resten av rummet också.

Det önskades också en närbild på tapeten, här är en!

Skafferiet och köksbänken har jag målat med Ottossons Guldockra, ett färgvarv skymtar på bilden, nu har jag målat andra varvet men det var så gråmulet för fotografering så jag får återkomma till en bild av helheten en annan gång. Fotpallen eller sittpuffen i läder är ett nytillskott som var jag väldigt glad över att hitta för fyra euro på loppis.

Jag har sorterat tyger, knappar, band och annat småplock. Här i bruna toner.

Här i lite färggladare högar. Vi har också kommit igång och sytt och lappat en hel del i samband med att jag sorterade mina tyg- och klädberg, det skall jag återkomma till i ett annat inlägg, bland annat hur man kan återanvända söndriga kläder.

Gamla fotografier

Jag har många gamla fotografier av för mig helt okända människor som jag tycker om att titta på och fantisera ihop berättelser till, fundera över vem de är, hurudana relationer de har till varandra, titta på deras kläder och framför allt notera obetydliga detaljer i bilderna.

Typen överst med solglasögon lägger man märke till direkt. Men vem är han som ser in i kameran längst ner till vänster och var har fotografen klättrat upp? Dialogen vid tebjudningen skulle ha varit intressant att lyssna till och är det kanske en pjäs som just har utspelat sig i nedersta bilden? Bilder fyllda med information och berättelser!

Jag minns inte varifrån jag har fått alla bilder, det borde jag förstås ha dokumenterat. En del har jag köpt på loppis, en del har kommit in till vår butik, en del kommer från Sverige.

Porträtt, familjebilder och skolfoton tycker jag också väldigt mycket om. Trots den klassiskt stela uppställningen så skiner ändå de personligt mänskliga dragen igenom.

Släktdrag är kul att utläsa av familjeporträtt, ofta ser man samhörigheten tydligt.

Jag har många gånger tänkt att vi skall ställa till en familjefotografering vid vårt hus i 1860-tals stil, det årtal då vårt hus byggdes, men det har ännu inte blivit av. För att få det att kännas äkta krävs en del engagemang och rekvisita. Vi gjorde en snabb övning på fem minuter inför superfarfars 90-års kalas, satte upp kameran och sa –vi skall fotografera ett 1800-tals porträtt, se allvarliga ut! Och allvarligheten lyckades i alla fall...

Ylleplagg

Ylleplagg, jag älskar ylleplagg, året om, fast vintertid känns de förstås extra användbara och nu när snön är här så plockar jag fram alla sorter, sockor, byxor, tröjor, klänningar, vantar och mössor. Äkta ull skall det vara. Tröjan har jag haft i minst tio år, loppisinköpt så som vantarna och mössan.

Den här tröjan köpte jag i somras, gissar att den är från 80-talet, passformen kring armarna är inte den bästa men jag tycker mönstret är underbart.

Jag fick en låda med yllekläder av vänliga människor som städade en vind, bland annat två par lårhöga strumpor.

De är supervarma och sköna.

Hej mitt vinterland!

Ingen är den andres lik

Oj så dagarna bara försvinner, jag har massor med planerade blogginlägg men jag har aldrig kommit så långt att jag gjort dem. De få ljusa timmarna som ofta ändå är rätt grådaskiga inspirerar inte till fotograferande och jag tycker det är roligast att basera mina inlägg på foton. Och så har hösten varit extra full med jobb både i butiken och andra projekt, bland annat har jag layoutat boken "Ingen är den andres lik" som just har kommit ut! 

I boken reflekterar Maria Österåker kring begravningar och har gett tio kreatörer i uppdrag att medverka med nya alternativ till de begravningsformer som mer eller mindre sett lika ut i långa tider. Patricia Rodas har fotograferat de vackra bilderna.

Så här står det på baksidetexten: 

"Det här är en liten bok. En liten bok om något väldigt stort. Den handlar om vad som händer när vi dör. Den handlar dock inte om livet efter döden. Nej, den handlar om begravningar.

Men det här är också en stor bok eftersom den handlar om hur vi själva vill ha det. Den handlar om hur vi gör vår begravning till vår egen. Boken är även stor eftersom den handlar om kärlek. Kärleken och viljan att göra det lättare för de som lämnar kvar. Vår önskan att underlätta för de som skall ställa till med begravning. En bok för de som skall begrava oss.

Det här är en bok om döden för alla som ännu lever."

Boken kan bland annat köpas i vår webshop.