Jag har många gamla fotografier av för mig helt okända människor som jag tycker om att titta på och fantisera ihop berättelser till, fundera över vem de är, hurudana relationer de har till varandra, titta på deras kläder och framför allt notera obetydliga detaljer i bilderna.
Typen överst med solglasögon lägger man märke till direkt. Men vem är han som ser in i kameran längst ner till vänster och var har fotografen klättrat upp? Dialogen vid tebjudningen skulle ha varit intressant att lyssna till och är det kanske en pjäs som just har utspelat sig i nedersta bilden? Bilder fyllda med information och berättelser!
Jag minns inte varifrån jag har fått alla bilder, det borde jag förstås ha dokumenterat. En del har jag köpt på loppis, en del har kommit in till vår butik, en del kommer från Sverige.
Porträtt, familjebilder och skolfoton tycker jag också väldigt mycket om. Trots den klassiskt stela uppställningen så skiner ändå de personligt mänskliga dragen igenom.
Släktdrag är kul att utläsa av familjeporträtt, ofta ser man samhörigheten tydligt.
Jag har många gånger tänkt att vi skall ställa till en familjefotografering vid vårt hus i 1860-tals stil, det årtal då vårt hus byggdes, men det har ännu inte blivit av. För att få det att kännas äkta krävs en del engagemang och rekvisita. Vi gjorde en snabb övning på fem minuter inför superfarfars 90-års kalas, satte upp kameran och sa –vi skall fotografera ett 1800-tals porträtt, se allvarliga ut! Och allvarligheten lyckades i alla fall...