Den första tiden

I fredags kom vi hem från BB. Vi fascineras av vår nya familjemedlem, följer med i rörelserna, tittar in i den djupa, sävliga babyblicken och begrundar det nya lilla livet.

Några BB-bilder och hemkomsten, hej lillasyster!

Vi vill tacka igen för alla gratulationer som kommit från alla håll, via bloggen, Facebook, sms och för vackra blommor och presenter! Så roligt att ni är så många som delar vår glädje!

En sådan här liten en berör, väcker tankar och känslor. Jag hade glömt hur mycket och jag tror att jag alltid brukar gråta dagen jag kommer hem från BB, så var det åtminstone denna gång. Lycklighetskänslor blandat med allt möjligt annat. Det är svårt att vara den förälder man vill vara men jag hopppas att vi ändå skall lyckas leda våra barn till att bli självständiga och vettiga individer som kan göra gott i denna både brutala och vackra värld. Förstås hoppas man innerligt att de skall slippa grymheter men också det är en del av livet.

Fina gåvor så som man, hem, barn och trygghet är verkligen inte alla förunnat. Jag känner en stor tacksamhet och tänker samtidigt på de som är ensamma, de som längtar efter barn, de som har förlorat ett barn, de som har sjuka barn, barn utan föräldrar. Orättvisor. Men denna värld är inte något himmelrike och de som har fått mera kan också förhoppningsvis dela med sig mera. De som har sett sorg har också fått en kraft som gör att glädjen, då den kommer blir extra stark.

Så till lite babykläder: Lisas farbrors stickade overall från tidigt 80-tal tillsammans med sockor som vi valde på BB, Marthorna som har stickat och skänkt, vad är nu bättre än lårhöga strumpor!

Vi har inte köpt nya kläder till Lisa, det går fint att använda de vi redan har (så har vi fått en del + Fpa:s babylåda) och dessutom är det ju bättre att alla kemikalier är borttvättade. Här är annars ett läsvärt inlägg av Underbara Clara om kemikalier och gifter i barnprodukter.

Våra färgklickar!